GHEDE ÄR DEFINITIVT EN UTEKATT

Trots att februarikylan håller i sig med ca -10° på nätterna så föredrar vår "Vilding" att vara utomhus.
Men han kommer gärna in och värmer sig ett par timmar under senkvällarna - då vill han äta också.
Är ju lite svårt att äta utomhus nu eftersom allt fryser till is inom 30 minuter och blir stenhårt.
Torrfodret är det enda som klarar kylan bra men det blir ju för tråkigt att bara knapra på det i längden.
Han behöver ju även få i sig vätska, så då är det ju bara bra att kattgullet vill äta sina måltider inomhus i värmen.

För ca en månad sedan var vi hos veterinären med honom - det blev en utmaning både för katten och oss.
På djurkliniken var de tvungna att söva ner honom för att han blev så orolig och stirrig. Är man en vildkatt så är man...
I korgen till och från sjukhuset gnällde han så klart som den värsta mistlur och väl hemma lullade han till skogs - fortfarande påverkad av narkosen. Det var en syn vill jag lova!
Vi försökte få in honom i huset men hans flyktinstikt var för stor.
Framåt kvällen stod han åter utanför dörren och ville in, så några större men av veterinärbesöket hade han inte fått som tur var.

Kastrerad, fri från mask, öronskab och ordentligt genomgången är Ghede nu världens finaste katt!
Så fin att han själv t o m har börjat sköta sin hygien bättre! Han var en riktig liten lortgris innan och tvättade sig bara efter måltiderna. Nu kan han tvätta sig i långa perioder och nästan idka skönhetsvård! Vi har fått en helt ny katt. Han har också börjat leka och busa med oss på ett helt annat sätt. Man märker att han känner sig tryggare på alla sätt och att han trivs gott - även om han fortfarande kan få sina nojor och bara vill fly när han blir skrämd.
Särskilt är han rädd för främmande männsikor och höga okända ljud. Han kan få riktig panik om han råkar ut för något okänt och skrämmande. Men vi jobbar på hans rädslor varje dag och det verkar ge resultat.

Nedan följer lite bilder tagna den senaste månaden från olika tillfällen.
Visst ser det ut som om han trivs...

                                          Halsband har jag fått också minsann!

                                             Här har vi en riktig soffliggare!

                              Så här gott har somliga det om vinterkvällarna! 

GHEDES NYA TAMLIV

Novemberkylan har gjort sitt intråg här i skogen och utomhus glittrar frosten i nattmörkret.
Vår store vildkatt Ghede bor numer i sitt katthus - den isolerade låda vi byggt åt honom och han verkar trivas som fisken i vattnet.

Det tog ett tag innan han vade sig vid sitt nya hem men nu sover han där så fort temperaturen kryper under 0.
Under hösten har han ätit sig stor och tjock, fått en lurvig och tät vinterpäls och blivit av med en del fästingar. Maken plockar bort dem frekvent med en speciell pincett och Ghede sitter helt still under själva proceduren. Han är så duktig och tålamodig. Snart får vi nog även ge oss på öronskabben.

För övrigt har vår fd tilltufsade "vilding" kommit att bli världens goaste katt!
Han vill kela dagarna i ända, gärna vara inne med oss i huset (vilket vi bara tillåter korta stunder) och han har börjat leka! Fortfarande har han lite svårt att kontrollera sina klor då han blir för exalterad och han inser nog inte heller hur hårt han kan smocka till med sina stora labbar när han busar med oss.
Men han lär sig nya saker varje dag och visar prov på en utomordentlig intelligens då det gäller inlärning och förslagenhet. Honom lurar man då rakt inte!
En riktigt familjemedlem har han kommit att bli och vi hoppas att han så kommer att förbli - länge!

Här följer några nytagna bilder:

                                                             Titt ut!

                                                      Här ligger en liten tjockis och kurar

                                                  Kamerablixten är ingen höjdare!

                                         En ekorre på besök...?
                                         Nejdå, en katt som försöker krypa under bordet via stolarna

Här ligger somliga bra

                                     

                                          Bäst att burra upp sig så mycket det bara går

                                                   En sådan njutare!

                                                Den här platsen lämnar man ju inte frivilligt!

                                             Fåtöljen i sovrummet var inte lika rolig men nästintill.

GHEDES LILLA HUS ÄR KLART

Nu är vinterbostaden för hankatten Ghede klar.
Inte för att det lilla huset behövs ännu i värmen...phu...
Jösses en sån brittsommar vi drabbats av!
Men nu är vi förberedda ifall kylan plötsligt skulle slå till och katten behöver någonstans att krypa in.

Ghede är ute och springer dagarna i ända - även nattetid.
Övrig tid äter han här hos oss, gosar lite och slappar i våra solstolar som ännu står framme.

Han har blivit mycket tillgiven och har lärt sig våra tider och rutiner. Å andra sidan kan vi ju hans också nu...

Här följer lite bilder på en nöjd katt och den nya bostaden.

 

                  Välisolerat med frigolit och med en riktig ullpläd

                          Usch, för detta eviga fotograferande!

 Tvättar mig istället, (brukar göra det när jag känner mig betraktad/obekväm)

                                                Sovdax!

ORDNINGEN ÅTERSTÄLLD

Kattungarna är återlämnade till ägaren (halleluja) - som vi lyckades lokalisera efter 4 dagar.
Jag hjälpte till med att bära hem dem i en gul skivback med en handduk över.
Det var ett litet företag eftersom ungarna hela tiden ville kika ut och gärna försöka kränga sig igenom handtagsgluggarna. Men vi fick hem dem till slut och det var ljuvligt att se de små sötnosarna återförenas med sina syskon och den stolta kattmamman. Kärare återseende får man nog leta efter...
Känns skönt att veta att de har de bra nu och är tillbaka där de hör hemma.
Jag antar att de hälsar på igen framöver när de blivit lite större och strosar fritt och vant omkring i området.

För tillfället är det bara Gnälla och Ghede som intar verandan.
Gnälla är för övrigt dräktig IGEN - ni kan ju gissa med vem...
Så nästa kull lär nog innehålla en och annan liten rödhårig ulltott.
Men som jag förstått det... så ska grannarna "göra sig av med" ungarna ganska snabbt och ev bara behålla en.
Den här dräktigheten var ju inte alls planerad och Gnälla skulle precis steriliseras då det upptäcktes.
Ja...ja...

Ghede har blivit en riktig katt nu - tam och tjock...hi...hi...
Från att ha varit en räddhågsen vilding har han nu blivit en go och kelen filbunke.
Inga mer flykter under verandan och inga mer ryckiga och stirriga rörelser.
Nu vågar han t o m komma in i huset korta stunder men det är inget han föredrar - tack och lov!
Min allergi är äntligen bra igen så inga mer katter inomhus!

Ghede är nu en katt som sover lugnt, strosar i trädgården och springer en till mötes då man kommer.
Från att ha varit här enbart kvällstid förut så är han mer eller mindre bosatt här.
Inget som varken jag eller maken har något emot. Vi ser honom som vår katt idag och ska bygga ett litet isolerat hus till honom innan kylan anländer.
Men han har ju klarat sig förr om vintrarna - och FÖRRA, så då blir det nog inga problem i år.
Nu får han i alla fall mat regelbundet och har någon som ser om honom.

Nedan följer ett par bilder där han poserar villigt för en otålig fotograf...hi..hi...

Något tjatig fotograf som aldrig blir nöjd - suck!

Jag tror jag föredrar att äta!

Ok, jag får väl visa upp mig lite då!

NYA MYSTISKA KATTUNGAR

Så plötsligt från ingenstans, (igår-söndag) stod två okända kattungar på vår tomt och såg sig nyfiket men vilset omkring.
Gnällas alla ungar har nu fått nya ägare så vems dessa raringar är vete tusan...
Kanske någon som dumpat dem i vår trädgård med förhoppningen om att vi ska lösa "problemet". Jag hoppas verkligen inte det.
En sak är i alla fall säker - VI KAN INTE BEHÅLLA DEM HÄR.
Jag nyser och snorar som en galning och ögonen kliar - kattallergin är påtaglig!

Men de är ju så gulliga och kräver en del omsorg - även om de nu bor under en pläd i en av våra solstolar på verandan.
Så om en stund ska jag ta mig ut i spöregnet och sätta upp lappar i området och se om någon möjligen saknar dessa småttingar.
I fall någon här känner igen dem eller är intresserade av att bli kattägare så hör gärna av er!

Här följer texten som jag skrivit på mina lappar och ett par bilder på ulltåttarna;

Någon som känner igen kattungarna på bilderna eller vet var dessa hör hemma?

Den ena är gråspräckligt randig (förmodligen en hane) och bär ett rött ”hemmaflätat” halsband.

Den andra är vit med grå inslag (antagligen en hona) och bär ett turkost ”hemmaflätat” halsband.

De dök plötsligt upp i vår trädgård igår eftermiddag (söndagen den 28/8 - 2011) och verkade aningen vilsna. Kanske någon som bara har dumpat dem?

Tyvärr kan vi inte behålla dem ifall ägaren förblir okänd, så om någon är intresserad av en kattunge får ni gärna höra av er!

Ungarna är ca 10 veckor gamla, oerhört tillgivna, lekfulla och rumsrena.

De äter allt som bjuds och sover tryggt stora delar av dygnet.

IDAG FICK VI TRÄFFA GNÄLLAS UNGAR!

Plötsligt dök Gnälla upp på eftermiddagen idag och betedde sig högst märkligt.
Jag förstod att hon verkligen ville få ut mig ur huset och ner för trappan, men fattade ju inte varför.
Hon sprang upp och ner på verandan och gnällde - sedan hux flux ut på gräsmattan igen.
Ett tag trodde jag hon fått fnatt.

Till slut släppte jag vad jag hade för händer, gick ut och ner från verandan efter henne.
Då hör jag hur det prasslar i buskarna längre ner på tomten och två små söta kattungenunor visar sig nyfiket mellan löven.
Där stod hennes kvarvarnade två ungar och iakttog sin mammas märkliga krumbukter inför denna märkliga främmande människa som var jag!

Efter ett par ljudliga jamande från Gnälla och ett oavbrutet strykande/kelande mot mig så vågade sig ungarna fram. Då sprang Gnälla fram till dem och strök av sig min doft och sedan spang hon tillbaka till mig.
Det tog ett par sekunder så var ungarna framme hos mig och klängde - jösses en sådan inledningsritual och vad härligt att bli så fullständigt accepterad!

Sedan dess har det varit full fart här - phu!
Jag är glad att de bara är två ungar kvar - och att mamman är med och håller ett vakande öga.
Den ena lilla rackaren har redan kommit på ett sätt att ta sig förbi vår myggdörr och in i huset - tydligen just nu världens roligaste sysselsättning. Han/hon tar sig in - och jag kastar ut.

Nu ligger den lilla kattfamiljen och sussar i en av solstolarna och frågan är om vi någonsin blir av med dem nu...
Verkar som om Gnälla tycker att de små ska bo här fr o m nu - jag är lagom förtjust över arrangemanget.
Allergisk som jag är så kan vi inte ha dem inne så vi får se hur detta ska sluta.
Får väl slänga över dem till grannarna om det blir för bökigt.
Men uj...uj...vad söta de är!

Den lilla filuren försöker bita mamma i svansen, men Gnälla har full koll.

                                             
                  Jasså, det finns mat här...mmm...inte så dumt!

                                        
         Efter maten ska det busas och trädgården ska utforskas

Mamma Gnälla spanar och håller ordning

Bonusdottern gosar med "Rackaren" som är mer vild än tam - och väldigt lik sin mamma!

Dags att vila - nu är barnvakten trött!

Gnälla stack i väg ca 30 minuter och där stod jag med två vildbasar.

Mamma Gnälla åter tillbaka och gör gemensam sak med ungarna som gärna vill passa på att dia lite också!

Söndagspigg Gnälla

Gnälla är hungrig och utför en liten dans runt mig när älsklingrätten; Makrillsfilé i tomatsås nalkas.
Det var några dagar sedan hon var här men hon är alltid varmt välkommen!

Lite torrfoder är inte så dumt heller...

Så... då var vi mätta och belåtna och kameran intresserar mer än makrillen.

Dax för lek och kel på gräsmattan. Att rulla på mina fötter är det roligaste som finns och gärna klänga sig fast en stund också...Aj..aj.....

För att vara mor till två kattungskullar och ett par år gammal är Gnälla ovanligt lekfull och tas många gånger själv för en halvvuxen unge. Snällbusigare katta får man nog leta efter!